26 sep - 12 okt 2005

26 sep 2005
Åååå så skönt det har varit med helg!!
Vi lämnade ju lilltjejen vid stationen i fredags för hon skulle åka till sin riktiga mamma. Det var 3 veckor sen sist de träffades och hon ville inte alls åka först och var så arg i bilen på mig o pappa fast vi inte hade gjort något (hon blir sån när hon inte kan berätta vad det är som trycker hos henne egentligen)...så till slut fick vi henne att säga vad det var hon inte tyckte kändes bra och det var ju att åka till sin riktiga mamma då.
Det känns så konstig sa hon...
vadå konstigt?
Ja det känns bara så konstigt...jag vill inte, men då blir väl mamma så ledsen.
Då frågade jag henne om det fanns något vi kunde göra för att det skulle kännas lite lättare...då tittade hon på mig med tårar i ögonen och säger:
-Jag är lite hungrig, lite McDonalds skulle vara mysigt...
hi hi, sötnos! Klart vi inte kunde säga nej till det. Så vi fick köra förbi McDonalds på vägen och då blev hon mycket gladare och lättare till sinnet igen. Hon fick även köpa en muffins som hon tog med sig på tåget!
Avskedet inne på stationen gick rätt bra sen, hon var jättekramig och lite ängslig och kramen hon gav till sin riktiga mamma var ju inte den man förväntar sig att ett barn ska ge sin riktiga mamma efter att inte ha sett henne på 3 veckor och hejdå kramen till mig o pappa var superhård och nästan lite krampaktig, men hon började inte gråta iallafall och följde med sin mamma iväg mot tåget sen när vi sagt hejdå, så det känns väl okej ändå.

Vi åkte vidare till Freeport, där gick vi ett par timmar men hittade nästan ingenting.
Jag köpte en hudlotion, te i lösvikt som hette Kärlek, och en magnet till kylskåpet.
Det var allt!
hi hi...
sen åkte vi till Chilli och där hittade jag massor. Köpte 3 nya kakformar, sånna ugnsformar med löstagbar botten i tre storlekar. Min är så dålig! Och så köpte jag muffins formar i plåt, så nu ska jag provbaka muffins !!
Spännande.
Och så köpte vi två stycken fyrkantiga fat i två storlekar till våra grannar som tack för hjälpen present (för allt de gjorde på min fest), och så köpte vi goda ostar och kex o vindruvor som vi lagt på fatet - så får de en myskväll hemma. Och faten var jättefina så de kan hon använda sen när osten o kexen är slut! Och så hittade jag jättefina födelsedagskort för bara 10:- styck, dubbla med hjärtan och fyrar och livbojar på som var riktiga..inte tryckta. Så de var ju ett riktigt kap! Köpte 5st.
Bra att ha hemma!
Sen åkte vi förbi ica o köpte grejor till ostbrickan o till vår myskväll.

På lördagsmorgone så sov jag inte så länge men låg kvar o läste i sängen i flera timmar, ljuvligt. Bara njuta av känslan att jag KAN faktiskt ligga här!
Kl halv elva ringde telefonen, det var skruttans riktiga mamma som ringde för lilltjejen var så ledsen och ville prata med oss.
Först sa mamman ingenting när jag frågade henne om allt var okej, för jag misstänkte ju att det inte var det de brukar aldrig ringa på morgonen om det inte är något som hon är ledsen över.
Så vi pratade lite allmänt först och jag skojade o frågade om hon väckt henne tidigt för hon är ju rätt morgonpigg numera. Men mamman sa att det hade hon inte gjort, hon lät helt yrvaken. (sen fick jag veta av lilltjejen att hon hade vaknat jättetidigt, Lika tidigit som du brukar väcka mig mamma när jag ska till skolan, och då hade mamman legat och snarkat jättelänge innan hon vaknade.) Sen kläckte mamman ur sig att lilltjejen hade varit ledsen sen igårkväll för att hon inte fick gå på ett kalas här hemma hos en klasskamrat som var på lördagen.
Vi hade pratat med lilltjejen och hon hade själv insett att det inte gick eftersom det var på en lördag och hon inte hade träffat sin riktiga mamma på 3 veckor så hon valde ju det istället för kalaset. Men så hade hon kommit på det igår kväll och var så ledsen. Så nu på morgonen hade hon klätt ut sig till prinsessa (det var maskeradkalas) innan mamman ens vaknat och skulle absolut gå på kalas!!
Så då ringde mamman oss...
Jag förklarade för mamman att vi redan hade pratat om det och att hon hade bestämt att åka till henne istället. Och jag sa att om du hittar på något mysigt med henne så tror jag hon blir glad och tycker det är helt okej. Tror du?, sa mamman. Ja, det tror jag sa jag, hon är rätt lätt att distrahera och få på andra tankar om man gör roliga saker med henne.
Sen fick jag prata med skruttan och hon grät i luren...gumman.
Tror att hon fortfarande tyckte det kändes lite konstigt att vara i där trots allt...och då blev det här med kalaset en ursäkt att få komma hem....stumpan.
Men jag förklarade för henne att OM hon skulle gå på kalaset så kunde hon inte komma tillbaka till mamman mer den helgen...då blev det bara den här korta stunden de fick ihop för pappa o jag kan inte sitta o åka 7 mil enkel resa 3 ggr på en helg, det orkar vi inte. (och mamman erbjöd sig ju inte att fixa hit henne heller naturligtvis, hon frågade till o med om vi hade lust att köra!)
(Det är ju inte ens roligt att göra så, vad får vi för helg då? Vi hinner ju inte göra någonting annat.)
Jag föreslog för skruttan att de kunde ha en egen maskerad och ta med sig matsäck till havet och sitta där o mysa lite...
-jaaa..men mamma säger att det nog blir regn.
Ja, men ta med er paraplyn då och jag vet ju att det finns tak där vid badet så då kan ni ju sitta under taket och mysa!
Då blev hon genast på bättre humör lilla skruttan. (tänk att JAG måste föreslå vad de ska göra för att hon ska må bra även där!! Helt otroligt)
Sen pratade vi lite till så jag kände att hon mådde bättre igen och så lovade jag att ringa på kvällen o säga godnatt.

Jaa...hon är för söt min lilla skrutta och det känns så stort, för jag känner verkligen mer o mer hur starkt hon känner för mig och litar på mig. Hon vet att om hon ringer hem till mig så blir allting bra igen! Det känns helt otroligt.
Vi har varit SÅ osams hela veckan för jag har haft mens och hennes pappa har varit sjuk o hon har krånglat på morgonen o på kvällen så vi har blivit osams hela tiden, men vi har varje kväll blivit sams och kramats och det känns bra. Och nu vid stationen när vi skulle säga hejdå är jag den bästa mamman i världen för henne..trots att vi varit så osams i veckan och trots att hon inte träffat sin riktiga mamma på 3 veckor.
Det känns fantastiskt skönt att veta att jag kan vara helt mig själv, jag kan vara arg och hård om det behövs men hon älskar mig ändå! För att jag finns i hennes liv och för att jag hjälper henne leva det.

När jag hade pratat med henne gick jag o kröp ner hos min älskling igen...vi myste läänge läänge. Bäst att passa på när man är barnfri!
Sen duschade vi och gick in till grannarna för att se hur det gick för dem, de skulle måla om sin hall o vardagsrum och vi hade lovat att hjälpa till. Där var det alldeles vitt av slipdamm och de skulle snart städa och sen var det dags för målning så vi gick in en stund till och sen gick vi över o målade.
Det blev skitsnyggt, så nu är jag Sååå sugen på att måla om här hemma också.
Jag o min väninna målade ett lager, sen fastnade vi visst ute på altanen och satt o pratade resten av dagen. *ler*
Men när killarna var klara så åkte vi ner o köpte mat och sen åt vi middag hemma hos oss i soffan och bara slappade resten av kvällen. Supermysigt var det!!
Jag behövde verkligen bara få njuta och vara glad nu ett tag...det har varit en hård vecka och jag är fortfarande inte mig själv, men det blir jag nog med tiden. Jag får ta mig igenom det här först bara...och hitta glöden och gnistan att orka fortsätta kämpa vidare för att få vårt efterlängtade lilla pyre nån gång.

På söndagen sov vi också länge och jag låg o läste även den morgonen, så himla skönt!!
Sen gick vi väl upp vid 12 och då kom grannarna hem från IKEA de hade handlat möbler till vardagsrummet och det kommer bli SÅ Himla snyggt!!!!
Vad härligt att göra allting nytt.
Vi hjälpte till att bära in grejorna och sen ringde skruttans riktiga mamma och stammade i luren att hon gärna skulle vilja gå på bio med lilltjejen så hon undrade om vi kunde hämta kl 18 istället för 17.
Javisst sa vi, det är väl lugnt.
Och så åkte vi iväg och kollade på lite färg för att se om vi kunde hitta nåt till vårt vardagsrum, men vi kom bara ut med en godisburk!! *ler*
Men mysigt var det och skönt att komma ut lite.
När vi kom hem så gick vi in till grannarna igen och kikade hur det hade gått för dem!
Sen när vi kom in till oss fick vi se att mamman hade ringt typ 6 ggr...
det blev ingen bio för de hann inte dit och morfar orkade inte vänta eller vad det var, fattade inte riktigt vad Lilltjejen menade. Superledsen var hon iallafall och det är så typiskt mamman att först lova dottern någonting och sedan funkar det inte och så blir det inget...så lilltjejen ville ju bara komma hem till oss och så var vi inte hemma och du ska ju inte tro att mamman kan ringa våra mobiler!! Hopplös!
Så min fästman åkte direkt och kom väl fram vid sex iallafall, för vi hade ju tagit det lugnt eftersom vi skulle hämta senare.

Hon hade blivit jätteglad när pappa kom och nästan kastade sig in i bilen!
Och när hon kom hem så flög hon in till mig, slängde sig ner i soffan och kramade mig stenhårt och sa lite snyftande.
-Det har nästan bara varit tråkigt HELA helgen mamma!!! Allting var konstigt och ingen lyssnade på mig...och jag fick inte gå på bio fast mamma lovade...och vi gick inte på picknik på lördagen för mamma ville gå till mormor men när vi kom dit ville inte mormor lyssna på mig för hon hade inte tid...

hon bara bubblade ur sig och kramade mig jättemycket och suckade fridfullt:
-Ååå vad skönt att vara hemma igen!!
Sen kröp hon o jag ner i sängen och läste 3 godnatt sagor och jag fick sjunga 3 vaggvisor o krama henne länge, länge innan jag fick gå ut så hon kunde somna...lilla skruttan!!

Jag tror hon kände hela tiden att hon ville inte åka, så därför vart hela helgen konstig för henne från början till slut. Och mamman är superdålig på att hitta på saker med henne när hon verkligen behöver göra det så då blir ju inte saken bättre.
Ja, kära nån...jag vet inte vad man ska göra åt saken. Nu börjar det nästan kännas hemskt också att tvinga iväg henne dit när hon inte vill åka längre...men vi måste ju göra det, enligt lagen.
Har ingen aning om hur vi ska göra och jag vet inte om mamman fattar själv hur dåligt hennes dotter mår hos henne?
Hon säger ju ingenting till min man när han hämtar henne och hon ringer inte under veckorna för att prata med sin dotter heller...så det är svårt att prata med henne då om en sån här sak när hon inte bryr sig om henne alls känns det som. Och jag vet inte om det skulle hjälpa heller faktiskt, att prata!?
Hon lyssnar ju ändå inte.

Ja, det blev en LÅÅÅNG dagbokskrivning idag!

28 sep 2005
Nej, jag kommer inte upp ur svackan!
Känner mig fortfarande så ledsen och håglös - vart är min gnista som jag alltid lyckats plocka fram annars??
Varför kan jag inte hitta den nu...är långt in i cykeln, tror runt ÄL men orkar inte ens räkna dagar - det är verkligen inte likt mig.
Har jag gett upp eller varför mår jag så här?


2 okt 2005
Har haft ÄL ont i ryggen igår och idag och jättefint trådigt sekret hela tiden. Kunde inte hålla mig så jag testade med ÄL -stickan igår men det var toknegativt och så tänkte jag idag att jag inte skulle testa för jag blir ju bara så besviken...men så gjorde jag det av bara farten på eftermiddagen och fick ett klart tydligt positivt besked på ÄL testet!
Det gjorde mig faktiskt glad, även om jag vet att det inte är någon garanti för att jag faktiskt ägglossar. Vi har haft sex regelbundet ända sen mensen så vi har ju inte missat något och folk säger ju att en del tjejer får äl själv gången efter pergotime för att kroppen är så full av hormoner då - så det verkar ju faktiskt kunna stämma på mig. Vad roligt isåfall...då har vi en ärlig chans den här gången också. Har haft ont i ryggen sådär som om det är mensvärk och det har jag haft varje gång med pergotime kurerna, men aldrig förr så jag ser det som positivt att jag fick det även den här månaden fast att jag inte äter pergotime.

Vad tror ni tjejer? Tror ni jag vågar hoppas lite trots allt!!!??


4 okt 2005
Om det blir en bebis blir det en TRÖTT bebis!!
*ler*
Vilken kväll vi hade igår jag o fästmannen, vi var båda två SÅÅÅ in i bombens trötta. Låg som två kollin i sängen o tittade på tv men jag var stenhård (det var dock inte han  ), vi var tvungna att ha sex även igårkväll!
Så vi kämpade o kämpade o kämpade...och när vi ÄNTLIGEN lyckades få till det - ja då ska det ju ringa på dörren också så man får avbryta och gå o öppna! Är det inte typiskt...sen var det ju nästan som att börja om igen...o kämpa, o kämpa o kämpa! *ler*
Men jag kan väl säga som så att jag är en mycket lyckligt lottad kvinna som har en man som fullkomligen ÄLSKAR sex för trots att vi hade så svårt att få till det så har han aldrig prestationsångest när vi väl kommit igång. Då njuter han för fulla muggar och kommer så glatt i mig varje gång!
Jag måste vara väldigt lyckligt välsignad som har lyckats få en sån man eftersom jag dessutom verkar ha svårt att bli gravid.

Men en sak är säker iallafall tjejer...
OM det blev en bebis den här gången så blir det en trött bebis, för tröttare blivande mamma o pappa får man nog leta efter!!
*ler*


7 okt 2005
Äntligen fredag, ååå så skönt!
Ser fram emot en lång skön helg ihop med min blivande man.
Vi är barnlediga i helgen så nu ska vi se till att bara göra massa mysiga vuxensaker ihop!


9 okt 2005
Idag har vi äntligen städat i vår hall, tagit bort alla sommarskor och sommarjackor. Rensat i hallgarderoben och gjort färdigt för vintern....nu är jag äntligen redo att boa in mig och ta höst vilan på allvar!!

En vecka kvar till BIM...finns det mirakel i den här världen?
Kan isåfall ett bli mitt?


10 okt 2005
6 dagar kvar av längtan och hopp...
en tid när jag får känna känslan av lycka och hopp inom mig, för varje månad hoppas jag och längtar att det är just NU det har lyckats för oss.

Bäst att passa på att njuta, oddsen för att vi faktiskt SKA lyckas är väl inte döstora direkt men det vill jag inte tänka på nu!

Nu ska jag bara längta....och hoppas.....och önska mig ett mirakel.
 

11 okt 2005
5 dagar kvar och lite lätt illamående här på förmiddagen -
men det är väl inbillning som vanligt!


12 okt 2005
Hualiga vilka två mardrömsdagar vi har bakom oss.
Ett tag verkade det som vi skulle tvingas att lämna ifrån oss vår älskade prinsessas skolgång, vi som inte vill annat än att hon bor här hos oss...
nu har det dock lugnat ner sig igen och vi hoppas det får förbli så!
Mamman är expert på att hota oss med att hon ska ha dottern på heltid, men särskilt intresserad av henne är hon inte sen när det kommer till verkligheten. Men varje gång blir vi livrädda att mamman ska börja bråka och strula till det.
Vår prinsessa skulle inte må bra  av att bo hos sin mamma på heltid, så man blir ju lite rädd när det börjas hota hit och dit.
Fick färgade flytningar idag, lite, lite var det och blev som en liten droppe i trosan liksom - brun fläck.
Inte rent blod.
Tycker det är bra tidigt för att vara mensen...men vågar inte ens tänka tanken att det skulle kunna vara en nidblödning.
Hon kommer väl imorgon med dunder o brak - tantskrället!!

Kommentera här: