13 feb - 13 mars 2006

13 feb  2006
Usch, imorgon ska jag på endags kurs och sitta ensammen i en bil med min chef i 4h. Jag får stora skälvan när jag tänker på det!
Önskar sååå att morgondagen redan var över och jag hade klarat av det här redan.
Jösses så nervös jag är!
Bläääääääääää för jobbet - ibland är det verkligen en pina att tvingas göra saker man inte alls har lust med bara för att man måste tjäna sina pengar.


19 feb 2006
Hej hej!
Nu sitter jag 40 mil ifrån min hemstad och är o hälsar på mina familjemedlemmar.
Har varit med min storasyster och klippt håret, färgat brynen och provat bröllops hår uppsättningar inför den stora dagen.
Wow!
Kommer bli sååååååååååå fint!!!!
Vi har också provat ut lösnaglar som också var gudomligt vackra tyckte jag. hi hi..känns helt obegripligt att det där ska bli jag!!!

Sen har jag gosat med mina söta syskonbarn och ätit god mat hela helgen.
Nu ska vi snart ge oss hemåt och hoppas på att snöovädret INTE hinner före oss utan att vi hinner före det!!


21 feb 2006
Jösses, alla de här hormonerna som virvlar runt i kroppen just nu. Blir galen!
Blir arg så himla lätt att det är löjligt, är knappt rumsren känner jag!!!
Ovant för att vara mig...jag som brukar vara så kontrollerad i vanliga fall. *ler*

Har redan lyckats ryka ihop med en tjej inne på FK, kunde bara inte hålla tungan i styr kände jag!
INTE LIKT MIG!!!


28 feb 2006
Trött på orättvisan i Sverige!

Idag tröttnade jag fullständigt på orättvisan för oss som är ofrivilligt barnlösa i Sverige och som får ytterst lite hjälp egentligen för att få det som är en självklarhet för så många andra - ett barn.
Pratade med en norrlänning som bara får ETT gratisförsök för hon bor i Norrland, men jag som bor i götaland får TRE.
Varför är det så?
Och varför får man bara tre försök? Och dessutom inga syskonförsök?
Tycker det är skandal.
Kunde inte hejda mig utan skickade följande brev till aftonbladet som jag förmodar att de bara slänger i papperskorgen, men det kändes bra att göra något iallafall:

Vi blir bara fler o fler i detta avlånga land, kvinnor som är ofrivilligt barnlösa och som kämpar o kämpar år ut och år in för att få bli gravida.
Gå själva in o titta på olika gravid sidor så får ni se:
familjeliv.se
kanalen.org/foraldrar

Det som känns helt otroligt är att vi bor i ett rikt och rättvist land - men inte när det gäller den här biten.
3 futtiga försök är allt man får när man tvingas söka en IVF behandling.
Och då är inte det en självklarhet iallafall för många i sverige. Bor man i Norrland så får man bara ETT försök gratis.
Hur kan det vara möjligt? Att ex sörmlänningarna får 3 gratisförsök men norrlänningarna bara 1?
Vart är rättvisan i det här.

Vi är många ofrivilligt barnlösa som skulle vilja ha hjälp i den här frågan och få den att bli uppmärksammad.
Hur kommer det sig att fler o fler kvinnor blir ofrivilligt barnlösa i Sverige?
Vad beror det på?
Och varför ändrar vi inte på reglerna när det nu visar sig att kvinnorna behöver mer hjälp så att de kan få flera gratis försök?
Barn är väl en självklarhet att få!
Men tydligen inte för alla...

Ni hittar oss tjejer på den här internet adressen om ni är intresserad av att lyfta vår fråga:
www.kanalen.org/foraldrar/forum/list.php?f=26

Mvh
Vi som är Ofrivilligt barnlösa kvinnor i Sverige


1 mars 2006
Yippie!!! Sprutdag 1
Jag klarade det!!
Det var länge sen jag kände mig så här stolt och lycklig.
Men jag klarade det!!!
Har varit på fert. idag och jag var nedreglerad och allting såg så bra ut så det var bara att sätta igång med sprutorna.
Fick gå igenom det med en BM och sen ta fram sprutorna och göra det själv. Jösses vilken ångest innan jag bestämde mig för att NU gör jag det.
Men oj så lätt det var! Och det kändes ju ingenting!
Blev så lycklig så jag hade kunnat hoppa därifrån.
Yippie - nu är jag igång och snaaaaaaart ska vi göra bebis!!!!
Lääängtar.


2 mars 2006
 ..........*''*. .*''*.........
.........*.....*.....*.......
..........*..........*........
............*......*..........
...............'*'.............

Idag har jag riktigt ont i huvudet och känner mig sååå trött hela tiden. Vill bara hem och sova. Men det går inte för i eftermiddag får vi besök av svärföräldrarna ifrån Norge, det brukar vara jättemysigt men nu känns det bara tungt. Vill bara gå hem o vila egentligen.
Ska in till Sahlgrenska imorgon redan kl 7 och lämna blodprov, blir tidig uppgång!
Suck...


5 mars 2006
En del dagar är riktigt tunga som ofrivilligt barnlös

Jag brukar vara en tjej med mycket kämparvilja och styrka och kraft att gå vidare och fortsätta vår kamp mot en bebis. Men det finns stunder när man känner sig otroligt, otroligt liten och så fruktansvärt sårbar. Gårdagen blev en sådan för mig.
Vi var på besök hos några goda vänner som vi trivs bra ihop med. De har precis som vi ett barn som de inte har boende hos sig hela tiden, även om vi har våran prinsessa nästan jämt och de har sin prins varannan vecka - men vi har ändå en hel del gemensamt och mycket att prata och stötta varandra i. Igår berättade de en hemlighet för oss...de är gravida!
Först känns det som en otrolig stor knytnäve bara slår luften ur mig av sorg över att det inte är jag som får sitta där och berätta att vi väntar vårt mirakel. Sen blir jag jätteglad för deras skull, och det blir jag verkligen. Gratulerar dem och frågar alla frågor som man har till en kvinna som sitter där och fått plus på sin sticka för bara några dagar sen...några magiska dagar!
Och sen kommer besvikelsen över en igen, inte för att jag missunnar dem deras lilla embryo - utan besvikelsen över att jag inte är en sån kvinna som också kan bli gravid på 3 försök. Som slapp sitta här varje kväll och ta dumma, dumma sprutor i magen och ändå inte ens veta om det verkligen kommer hjälpa oss!
Besvikelsen över att vara en kvinna som inte kan...
som inte kan ge min man det jag så gärna vill ge honom.
Då är det tungt att vara ofrivilligt barnlös, enormt tungt och just nu finner jag inte fler ord att skriva härinne idag. Jag måste bara själv försöka ta mig igenom den här dagen och alla mina innersta tankar som jag kämpar med nu varje sekund, hitta tillbaka till mig själv och min kamp - min styrka.
Jag vet att jag kommer göra det, men det finns saker som slår undan fötterna för mig och det här är ett sånt tillfälle när jag själv inser att jag inte är en normal kvinna som kan få ett barn när jag önskar och vill.
Då har man egentligen bara en enda önskan i huvudet och det är att snälla, snälla, snälla...låt detta bli vårt sista försök!
Nu vill jag också få bli gravid!!



10 mars 2006
Ska in på vul idag och se om äggblåsorna är klara, hoppas verkligen det. Har tagit 9 sprutor i magen nu.
Håll tummarna!
***********************************************************************************************************''
Har precis varit på mitt VUL och tro det eller ej men det är TVÅ ägg som kommer släppa nästa vecka!
Jag har ett ägg på varje sida som nu är 11 mm
plus att jag på högra äggstocken även har ett som är 9mm men som förhoppningsvis inte kommer att hinna bli klart.
Så det var med pirriga steg jag gick in till BM idag och jag hade många frågor!


12 mars 2006
Mycket tankar som virvlar runt i huvudet om tvillingar i alla dess sammanhang - men mest av allt är jag bara lycklig över att jag släpper två ägg och att våra chanser blir dubbelt så stora!
Yippie!!
Må det gå vägen den här gången...vore så underbart att få vara i månad 4 på mitt bröllop. *drömmer*

Nu ska vi gå ut och röja lite i trädgården, försöka vårstäda lite även om snön envist håller sig kvar!!


13 mars 2006
Dagen började riktigt uselt med att bilen gick sönder efter att jag varit och tagit mitt blodprov. Motorn till vindrutetorkaren brann och det luktade brandrök i hela bilen så det blev till slut en tur till verkstan och så fixade jag en hyrbil istället för jag var ju tvungen att ta mig tillbaka till Sahlgrenska vid lunchtid igen.

När jag kom dit så var en av gynläkarna sjuka så jag fick sitta och vänta i 45 min i ett väntrum som är allt annat än trevligt. Väldigt trångt och man kan inte göra annat än titta på varandra, men ingen säger ett pip därinne. Alla är vi där av exakt samma orsak och inte en människa vågar fråga den som sitter bredvid hur det går för dem. Och jag erkänner att jag vågade inte heller, inte med den kalla stämningen som faktiskt var därinne!
Så många olika människor det ändå är som sitter i en sån där väntsal, långa och smala, korta och knubbiga, svenskar och utländska, unga tjejer och kvinnor ända upp till 40 års åldern, förlovade eller gifta, modern klädstil eller mysbyxor!
Man kan inte låta bli att studera varandra när man sitter sådär i 45 min och låtsas som man inte ser varandra.

Till slut blev det min tur och jag fick komma in till en ny läkare som jag inte haft förut. Han var inte svensk och pratade rätt knepigt, med sig hade han dessutom 2st studenter som också ville titta upp i min vagina! Han började dock med att berätta att mina blodvärden hade sjunkigt!!
Blev helt chockad, de som har stigit så fint hela tiden och så nu helt plötsligt sjunker de igen. Och när vi tittar med vul:et så har det inte hänt ett skvatt. Inga ägg har växt mer utan alla står kvar på exakt samma fas som i fredags!
Ååå så besviken jag blev....och rädd. Ska det inte funka nu då??
Försökte få svar ifrån läkaren men han var jätteknepig och pratade som i gåtor och rätt som det var sa han:
-Men du är väl uppsatt på IVF? Det finns många chanser för dig!
Men hallå!! Det är ju inte en IVF jag gör nu, jag går igenom den här behandlingen och sliter mig i håret varje dag nästan, då vill man väl att det ska vara en behandling som fungerar och som man får veta mer om. Inte börja prata om en IVF!
Det slutade med att han bara höjde min sprut dos med 40 enheter och sen ska jag tillbaka på onsdag igen för nytt vul.
Fick även ett kort samtal med min BM och hon sa att sånt här händer ibland, då får man öka på dosen lite. Men det behöver inte betyda att det är kört för det...
men inte lät hon lika hoppfull som i fredags inte!

Åååååååå vad mycket känslor jag har i kroppen nu, vilken skit dag det här blev. Skulle aldrig ha gått upp ur sängen!!!

Men det är så att om inget konstigt händer med äggblåsorna så kommer det vara 2st som mognar samtidigt nästa vecka och då kommer jag och älsklingen att göra tvillingar!!

Blev skitnervös och helt plötsligt blev allting väldigt stort...två...jag??...ska vi???...
Hur ska vi klara det??...Vi som bor så trångt redan!

Men BM pratade på och hon berättar att det här är jättepositivt, det kan naturligtvis bli två, men oftast blir det bara en. Och det som är så positivt är att när det blir två ägg som mognar samtidigt så ser chanserna jätteljusa ut att man verkligen lyckas!
Så - wow...
Inte nog med vetskapen om att man KAN göra två stycken, jag har även fått tillbaka gnistan, hoppet och modet att våga hoppas igen på att det här faktiskt kanske ska lyckas den här gången.

Ska tillbaka på måndag för nytt vul och blodprov, då kommer de förmodligen kunna tala om när jag ska ta ägglossningsprutan också.

Kommentera här: